Hökerberg

Bokrecensioner

Pojkår

J.M. Coetzee

Hans mor står vid diskbänken, i det dunklaste hörnet av köket. Hon står med ryggen mot honom och armarna fläckade av lödder och skurar en gryta utan någon brådska. Själv strövar han omkring och pratar om något, han vet inte vad, pratar med sin vanliga häftighet och klagar. Hon vänder sig från sitt arbete, blicken glider hastigt över honom. Det är en behärskad blick, utan någon ömhet. För första gången ser hon honom som han alltid har varit och som hon alltid har vetat att han är, när hon inte är uppslukad av illusioner. Hon ser honom, konstaterar hurdan han är och blir inte nöjd. Han tråkar rent av ut henne.

I Pojkår berättar JM Coetzee om sin barndom i en mindre stad norr om Kapstaden på 40- och 50-talen. I nitton koncentrerade kapitel återger han skärvor från det förflutna, om uppväxten i en vit medelklassfamilj i rasförtryckets Sydafrika.

Egna tankar

Lite långtråkig bok där det inte händer något. Bara en lång transportsträcka från litet barn till större barn. Den var helt ok att läsa, lätt text och lagom långa kapitel men jag fick inget riktigt sammanhang i boken. Det är ju en kritikerrosad författare men jag är nog inte tillräckligt lärd för att förstå det.

Läst oktober-06

Tillbaka till index